När min lillasyster fyllde 13 år var det dags att se pappas tillfälliga hem i Stockholm. Han hyr en möblerad lägenhet i andra hand med turkiska kitchmöbler. Sofforna är överdimensionerade skinnbumlingar med diamanter instället för knappar både på ryggstöd och fötter.
Det var en blandning av kakor och människor och samtalen var så där dialogmässiga när film är som bäst. Eller om det var karaktärerna i sig. Karaktärer finns det alltid på kalasen hos pappa. Men mer berättar jag inte nu, av hänsyn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar